Limmern är en avlång, flikig, mesotrof sjö och ligger på gränsen mellan skogs- och övergångsbygd i södra delen av Linköpings kommun, knappt en mil söder om Nykil och Skeda udde. Sjön har sitt utlopp mot norr och avvattnas till Törneviken i Järnlunden via ett dike som närmst järnlunden övergår i en fin bäck. Större delen av avrinningsområdet består av skog, men närmast sjön ingår även en betydande mängd åkermark.
Sjön kantas till största delen av ganska branta stränder och mestadels av löv-, barr- och blandskog. Det finns även flacka partier, varav en del utgörs av åker samt lite betesmark. Det finns ett visst inslag gammelskog, men p g a sänkning finns den inte längre i strandzonen. I norr finns ett lövskogsområde och i sydöst angränsar lite av en rasbrant, båda områdena är värdefulla (klass 3) enligt Linköpings kommuns (2003) naturvårdsprogram. I östra delen av sjön finns en liten betad strandmad. Där växer bl a darrgräs, knägräs och hirsstarr och betesmarken har klassats till klass 3 (Linköpings kommun 2003). Vid besöket var maden igenväxt av bl a bladvass och betestrycket var lågt.
Utmed stranden består botten övervägande av block med ett betydligt inslag av grus och sten. Bitvis är det storblockiga stränder. Det finns även mycket organogent material på vissa partier. I den nordvästra delen av sjön finns mycket grundbotten.
Sjöutloppet går via ett 3 m brett dike. Sjön sänktes 1928 enligt SMHI (1995) och bedöms ha sänkts 1 m. Det finns ett litet, relativt naturligt, bäckinlopp i söder. I öst finns ett 1,5 m brett dike med näringsrikt vatten (andmat i stor mängd). Även i nordväst finns ett dike som sannolikt bidrar med näring.
En stor del av sjön kantas av en bård av övervattensväxter, främst bladvass och smalkaveldun. Det finns även en hel del sjösäv och lite topplösa. I söder finns det även gott om block- och stenrika stränder med gles övervattensvegetation. Där finner man mest starr, topplösa och sjöfräken. Flytblads- och undervattensväxterna består av vit och gul näckros, två ej artbestämda igelknoppsarter, trubbnate, nålsäv, gräsnate, grovnate, axslinga och syd-/vattenbläddra. Ingen art dominerade. I nordväst finns större grundområden med tät växtlighet. Vid besöket sågs tre storlommar och två knölsvanar. Göthberg (2003) har sett storlom, kanadagås, knipor och häckande fiskmås vid fågelinventeringen 2003. Fiskfaunan består enligt en sportfiskare av gädda, abborre, mört och braxen. Det finns även signalkräfta.
Kemiska/fysikaliska egenskaper:
pH har varit ca 7-8 och alkaliniteten 0,61-0,85 mekv/l (nära neutralt-över neutralt, mycket god buffertkapacitet) under tiden 1983-92. Vattnet har varit måttligt färgat och visat på färgtalen 35-60 mg Pt/l. Vid besöket var vattnet relativt klart. Siktdjup har varit ca 3 m (måttligt) 1981 och -91. Totalfosforhalten har varit 16 µg/l (måttligt hög halt) 1981 och-91. Avrinningen är 2,0 Mm3/år. Information från Linköpings kommun (arbetsmaterial), Länsstyrelsen i Östergötland (arbetsmaterial a) och Länsstyrelsen i Östergötland (2004b).
Djupet har vid vattenprovtagning mätts till minst 8,5 m och en sportfiskare tror att maxdjupet är 10-12 m.
Sjön bedömdes vara mesotrof och eutrofierad.
Påverkan:
Sjön är påverkad av sänkningen, förändring av utloppet och eutrofierad. I viss mån är stranden exploaterad. Signalkräfta är en introducerad exot.
Rekreation och mänskligt nyttjande:
Vid sjön ligger flera hus och en scoutgård. Det finns flera båtar vid sjön.
Det finns en badplats. |