Tinnerö eklandskap 


Områdesid: 953
Objektnummer: 854759
Naturvärdesklass: 1
Motiv: F, Bi, K
Areal: 682,62 hektar

Datum för besök
Inga uppgifter funna

Areellt skydd
Naturreservat
Natura2000 (del av område)
 
Naturvärdesbedömning
Tinnerö eklandskap utgör dena norra delen av eklandskapet i Stångådalen. Tinnerö hyser en mycket hög täthet av gamla och ihåliga ekar. Området är i övrigt mosaikartat med små kalkrika barrskogar, lövskogar, hassellundar, betesmarker och flera återskapade grunda och fågelrika våtmarker där Rosenkällasjön utgör det största objektet. Huvuddelen av området betats med nöt och får. I reservatet finns även ca 100 ha åkermark som brukas ekologiskt. Drygt 270 rödlistade arter är kända från området. Tinnerö är även ett forntida odlingdlandskap av riksintresse med betydande mängder av fornlämningar främst från äldre järnålder. Områdets storlek, närhet till tätorten och den vackra landskapsbilden gör att området är viktigt för det rörliga friluftslivet. Detta sammantaget gör att Tinnerö eklandskap har mycket höga natur- kulturmiljö- och rekreativa kvalitéer.
Områdesbeskrivning
Naturreservatet "Tinnerö eklandskap kultur och natur" instiftades av Linköpings kommun i juni 2006. Reservatet är ca 680 ha stort. Ekmiljöerna, som hör till eklandskapets största och mest sammanhängande, utgör riskintresse för naturvården enligt Naturvårdsverkets beslut 1993-02-03 avseende det centrala östgötska eklandskapet i Stångådalen. Reservatet är, förutom ett korsande vägreservat, huvudsakligen Natura 2000 område, pSCI enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Reservatet är också SPA enligt EU:s fågeldirektiv.

Reservatet är även riksintresse för kulturmiljövården med anledning av det mycket välbevarade forntida odlingslandskapet från äldre järnålder enligt riksantikvarieämbetets beslut i november 1999 (E 100). Fynden är särskilt rika från romersk järnålder (0-400 e.Kr.) då ca ett 50-tal boplatser, 10-tals kilometrar stensträngar, ca 600 gravar i drygt 20 gravfält samt drygt 1000 fornåkrar är karterade. En handfull gravrösen och skålgropar från bronsåldern (1800 f.Kr - 500 f.Kr) är också kända. Från vikingatid (800 e.Kr - 1050 e.Kr), yngre järnålder, finns ett 20-tal broläggningar, varav bl.a. den längst kända i Sverige, vilket är den 200 m långa stensatta bron över södra delarna av Tinnerö kärr. Från modern tid är ängsbruket på Tinnerö ängar från slutet av 1500-talet under Linköpings kungsladugård av kulturhistoriskt intresse. Slåtterbruket fortsatte under Sturefors gods i vissa delar ända fram till 1905. Under 1600-talet fanns en kunglig jaktpark, djurgård, i den norra delen av området. I det området finns ekar som är äldre en Djurgårdstiden. Under 1900-talet har den militära övningsverksamheten dominerat markanvändningen fram till garnisonens nedläggning 1997. Även när området var militärt övningsområde betades Tinnerö ängar och delar av Halshöga. Kommunen förvärvade övningsfältet i november 2002.

Reservatets tätortsnära läge, det pastorala omväxlande landskapet med betade ekhagar, utmarksskogar och fågelrika våtmarker gör området till mycket viktigt för det rörliga friluftslivet. Kommunen genomför stora insatser för att öka tillgängligheten till området med parkeringsplatser, informationsskyltar, områdesfolder, rastbord, fågeltorn, gömsle, klosetter, skyltade stigsystem och guideverksamhet i samverkan med föreningslivet.

Områdets höga naturvärden är främst kopplat till trädskiktet och den långa obrutna hävden av naturliga gräsmarker. I Djurgården i norra delen av reservatet och på de centrala delarna, Tinnerö ängar, finns stora ekhagar som domineras av grova och i många fall ihåliga ekar. Även i övriga delar av reservatet finns utspridda gamla ekar och en betydande andel unga ekar med framtidsvärden. I länsstyrelsens länsomfattande "grova trädinventering" har den högsta tätheten av grova och ihåliga träd hittats just här. I inventeringen har ca 150 ekar över 1 m i brösthöjdsdiameter (bhd) hittats, därutöver ytterligare 700 ihåliga ekar samt drygt 2000 ekar grövre än 0,5 m i bhd. 300 yngre ekar veteraniseras under perioden 2011-15 för att på sikt skapa ytterligare viktiga mikrohabitat. 400 grova eller ihåliga träd av andra trädslag är också registrerade. Vedskalbaggsfaunan knuten till främst ek och asp är mycket rik, totalt 71 rödlistade arter och ytterligare 65 före detta rödlistade arter är noterade i reservatet, med bl.a. följande krävande arter; kardinalfärgad rödrock, orange rödrock, rödaxlad lundknäppare, mulmknäppare, Globocornis nigipes, Hypebaeus flavipes, fyrfläckad vedsvampbagge, läderbagge och ekträdlöpare. Även två skyddsvärda arter av klokrypare är noterade; hålträdsklokrypare och dvärgklokrypare. Ur den ekanknutna rika lav- och tickfloran är särskilt följande arter intressanta; ekpricklav, ekspik, gammelekslav, rödbrun blekspik, dvärgbägarlav, oxtungssvamp, jätteticka, blekticka och kärnticka. 23 rödlistade lavar har hittats i reservatet.

Förutom ekmiljöerna finns utmarksskogar med tall och gran som till stora delar har sköts med konventionellt skogsbruk under den militära tiden, men inte alla delar har berörts av trakthyggesbruket varför även en del entomologiska värden kopplade till barrträd är noterade bl. a. reliktbock knuten till grova solbelysta tallar och grönhjon och granbarkgnagare knutna till solbelysta granar.

Under vissa tidpunkter har hävden varit svag i området och då har trivallövsarter som asp, björk, sälg och olika videarter expanderat. Aspen omnämns redan 1703 i en karta över Tinnerö ängar och har sannolikt lång kontinuitet i området. Vid en undersökning av aspanknutna skalbaggar år 2006 upptäcktes en rik skalbaggsfauna med följande särskilt intressanta arter; almvedvivel, Hylis procerulus, Xyletinus vaedroeensis, Pseudeuglenes cylindricus och grön aspvedbock. Vid en inventering av sälg 2004 noterades även den vackra myskbocken.

Buskskiktet domineras i de öppna markerna av hassel, slån, hagtorn, nyponros och viden. Buskskiktet är av stor betydelse för områdets evertebrater dels som födokälla och lekplatser dels för att skapa varma mikroklimat. I vissa stråk finns en hävdgynnad kärlväxtflora med t ex rikligt med korskovall och ängsvädd, typisk för ekhagar på näringsrik lermark. Både dag- och nattfjärilsfauanan har inventerats. Dagfjärilsfaunan är rik med ovanliga arter som mindre blåvinge vid Djurgården, slånsolvecklare (första fynd i E-län), almsnabbvinge, getinglik glasvinge samt allmän, bredbrämad och liten bastardsvärmare. Under 2007 inventerades nattfjärilsfaunan vid Fröberget och en artrik fauna med bl.a. följande arter noterades, tvärstreckat mottfly (ny E-Län), litet glansfly, trollspinnare, gulbrunt metallfly, gulsvansspinnare och vågbandat ordensfly.

Vid dagvattenparken, Smedstad dammar, finns en rik fladdermusfauna, den näst artrikaste i kommunen efter Stjärnorpsravinen, med 7 noterade arter bland annat fransfladdermus och mustaschfladdermus.

Fågelfaunan är rik och omväxlande. Till ekmiljöerna och betesmarkerna hör nötkråka (fåtalig), skogsduva, göktyta, mindre hackspett och törnskata. Även bivråk håller revir i reservatet. På de öppna gräsmarkerna kan sånglärka och stenskvätta hittas. Kornknarr är årlig i området (lyckad häckning 2003) och 2012 hävdade 3 hannar revir i reservatet. Vaktel har en mer sporadisk förekomst. I barrmiljöerna främst i söder kan sparvuggla och ibland järpe hittas. Stora insatser har gjorts för att återskapa grunda och fågelrika våtmarker (Rosenkällasjön 2004, Edhaga våtmark 2008 och Frökärret 2012). Även flera sträckor av Smedstadsbäcken har restaurerats. Insatserna har fått önskat resultat med många sällsynta årliga eller mer sporadiska häckfåglar som svarthakedopping, smådopping, snatterand, årta, skedand, mindre strandpipare och trastsångare. Längs områdets bäckar, dammar och fuktstråk sjunger årligen flera kärr- och gräshoppssångare (minskande) och ibland flodsångare. Kungsfiskare, strömstare och forsärla är alla noterade, men inte som häckfåglar. De senaste åren har spår och spillning efter utter noterats flera gånger.

Vid en inventering av makrofyter i Rosenkällasjön 2007 hittades 15 taxa. Bland annat spetsnate som är mycket sällsynt samt kransslinga, stor andmat och spädnate som är ovanliga.

2008-12 genomfördes den första systematiska inventeringen av svampar i reservatet. Totalt är 103 rödlistade svampar noterade, varav 33 arter är hotade, vilket är en toppnotering för skyddade områden i landet och helt jämförbart med landets rikaste lokal, Halltorps hage på Öland. Förutom redan kända sällsynta tickor på ek finns många rödlistade marksvampar knutna till ek på kalkhaltig mark som gulbrämad flugsvamp, gyllensopp, blek-, bläck-, brons- och rotsopp. I främst de hävdade gräsmarkerna har hela 28 arter ängsvaxskivlingar, 6 arter jordtungor, flera rödlingar (Entoloma) och fingersvampar som strå- och violettfingersvamp samt brunluddig roting noterats. I reservatets lövskogar finns arter som gråbrun ängsfingersvamp, skinntagging, spinnfingersvamp, grönfjällig fjällskivling, slöjröksvamp, gult porskinn och saffransfingersvamp. Något oväntat är även Tinnerös barrskogar mykologiskt rika. I granmiljöerna finns t.ex. grangråticka, kungsspindling, rovspindling, brandticka, ostticka och bombmurkla. Till tall är laxticka, tallharticka, grönfläckig vinriska och rotfingersvamp knutna. Flera av svamparna har tidigare inte noterats i Östergötland.

För en fullständig artförteckning över rödlistade arter hänvisas till www.artportalen.se
Åtgärder och bibehållande av värden
Naturvärdet består om ek och hassel gynnas och tillåts bli gammal och om området hävdas genom bete. Den centrala gläntan i Hasselbacken bör hållas öppen och nya ljusöppningar skapas på lämpliga platser. Granarna i norr bör tas bort. Död ved lämnas. Vid Skarpan bör brynekar hållas frihuggna samtidigt som brynen i söder öppnas och ger området ett vackrare ansikte utåt.
Noteringar
Reviderad 2007 (sep) och 2012 (nov, AJ).
Rödlistade arter
Allmän bastardsvärmare, Zygaena filipendulae (NT)
Alléorangelav, Caloplaca chrysophthalma (LC/NE)
Almvedvivel, Cossonus cylindricus (EN)
Aspögonbagge, Aderus populneus (NT)
Avlång flatbagge, Grynocharis oblonga (LC/NE)
Backsvala, Riparia riparia (NT)
Bandad albrunbagge, Abdera flexuosa (LC/NE)
Bifuktbagge, Cryptophagus populi (LC/NE)
Blekticka, Haploporus tuberculosus (NT)
Bombmurkla, Sarcosoma globosum (VU)
Bred tickgnagare, Dorcatoma flavicornis (LC/NE)
Bredbrämad bastardsvärmare, Zygaena lonicerae (NT)
Brokig barksvartbagge, Corticeus fasciatus (VU)
Brun guldbagge, Liocola marmorata (LC/NE)
Brun nållav, Chaenotheca phaeocephala (RR)
Brun trädmyra, Lasius brunneus (LC/NE)
Brun vedborre, Xyleborinus saxesenii (LC/NE)
Brunand, Aythya ferina (NT)
Brunhuvad spolbagge, Scraptia fuscula (LC/NE)
Brushane, Philomachus pugnax (VU)
Bålgeting, Vespa crabro (LC/NE)
Bålgetingfuktbagge, Cryptophagus micaceus (LC/NE)
Bålgetingkortvinge, Velleius dilatatus (LC/NE)
Dvärgbägarlav, Cladonia parasitica (NT)
Dvärgklokrypare, Cheiridium museorum (NT)
Dårgräsfjäril, Lopinga achine (NT)
Ekmulmbagge, Pentaphyllus testaceus (NT)
Ekträdlöpare, Rhagium sycophanta (NT)
Entita, Parus palustris (LC/NE)
Flodsångare, Locustella fluviatilis (NT°)
Fransfladdermus, Myotis nattereri (VU)
Fyrfläckad vedsvampbagge, Mycetophagus quadriguttatus (NT)
Gammelekklokrypare, Larca lata (NT)
Gammelekslav, Lecanographa amylacea (VU)
Getinglik glasvinge, Synanthedon vespiformis (VU)
Groths aspborre, Trypophloeus grothii (LC/NE)
Gräshoppsångare, Locustella naevia (NT°)
Grå skärelav, Schismatomma decolorans (NT)
Gröngul vaxskivling, Hygrocybe citrinovirens (VU)
Grönhjon, Callidium aeneum (NT)
Gul dropplav, Cliostomum corrugatum (NT)
Gulbent grenbock, Grammoptera ustulata (LC/NE)
Gulbent kamklobagge, Allecula morio (NT)
Gulbent kamklobagge, Allecula morio (NT)
Gulhornad gaddbagge, Mordellistena variegata (NT)
Gulpudrad spiklav, Calicium adspersum (RR)
Gulröd blankbock, Obrium cantharinum (NT)
Gulvit blekspik, Sclerophora nivea (RR)
Göktyta, Jynx torquilla (NT)
Hjälmbrosklav, Ramalina baltica (NT)
Hämpling, Carduelis cannabina (VU)
Hålträdsklokrypare, Anthrenochernes stellae (NT)
Kandelabersvamp, Artomyces pyxidatus (NT)
Kardinalfärgad rödrock, Ampedus cardinalis (NT)
Kolsvart kamklobagge, Prionychus ater (LC/NE)
Kornknarr, Crex crex (NT)
Korskovall, Melampyrum cristatum (NT)
Korthornad ögonbagge, Pseudeuglenes pentatomus (VU)
Kustskinnlav, Leptogium magnussonii (VU)
Käppkrokmossa, Hamatocaulis vernicosus (NT)
Kärnticka, Inonotus dryophilus (VU)
Liten blekspik, Sclerophora peronella (NT)
Ljusfläckig vedsvampbagge, Mycetophagus piceus (LC/NE)
Läderbagge, Osmoderma eremita (NT)
Matt blombagge, Ischnomera cinerascens (NT)
Matt blombagge, Ischnomera cinerascens (NT)
Mellanspett, Dendrocopos medius (RE)
Mindre bastardsvärmare, Zygaena viciae (NT)
Mindre hackspett, Dendrocopos minor (NT)
Mindre svampklobagge, Mycetochara humeralis (NT)
Mustaschfladdermus, Myotis mystacinus (LC/NE)
Myskbock, Aromia moschata (LC/NE)
Mörk ögonbagge, Euglenes oculatus (LC/NE)
Nästtjuvbagge, Ptinus sexpunctatus (NT)
Nötkråka, Nucifraga caryocatactes (NT)
Orange rödrock, Ampedus nigroflavus (NT)
Orangevingad kamklobagge, Pseudocistela ceramboides (LC/NE)
Ortolansparv, Emberiza hortulana (VU)
Oxtungssvamp, Fistulina hepatica (NT)
Punkterad brunbagge, Hallomenus axillaris (NT)
Rosa skärelav, Schismatomma pericleum (NT)
Rutskinn, Xylobolus frustulatus (NT)
Räfflad nagelskivling, Gymnopus fusipes (NT)
Rödaxlad lundknäppare, Calambus bipustulatus (NT)
Rödbrun blekspik, Sclerophora coniophaea (NT)
Rödbrun jordstjärna, Geastrum rufescens (LC/NE)
Rödhalsad vedsvampbagge, Mycetophagus fulvicollis (NT)
Rödpalpad rödrock, Ampedus hjorti (LC/NE)
Rötträklokrypare, Allochernes wideri (LC/NE)
Scharlakansvaxskivling, Hygrocybe punicea (NT)
Skedand, Anas clypeata (LC/NE)
Skeppsvarvsfluga, Lymexylon navale (NT)
Skogsduva, Columba oenas (LC/NE)
Skuggblåslav, Hypogymnia vittatta (RR)
Skuggblåslav, Hypogymnia vittatta (RR)
Skuggorangelav, Caloplaca lucifuga (NT)
Smalknäppare, Procraerus tibialis (NT)
Spetsnate, Potamogeton acutifolius (EN)
Sprängtickgnagare, Dorcatoma substriata (NT)
Stenskvätta, Oenanthe oenanthe (LC/NE)
Stor aspticka, Phellinus populicola (NT)
Stor fladdermus, Nyctalus noctula (LC/NE)
Storspov, Numenius arquata (VU)
Större linjordloppa, Aphthona euphorbiae (LC/NE)
Större svampklobagge, Mycetochara axillaris (LC/NE)
Större sågsvartbagge, Uloma culinaris (NT)
Svartbrun brunbagge, Phloiotrya rufipes (NT)
Svarthakedopping, Podiceps auritus (NT)
Svartvingad svampbagge, Leiestes seminigra (NT)
Sånglärka, Alauda arvensis (NT)
Turkduva, Streptopelia decaocto (NT)
Tvärlinjerat vickerfly, Lygephila viciae (NT)
Tvärstreckat mottfly, Schrankia taenialis (NT)
Törnskata, Lanius collurio (LC/NE)
Vaktel, Coturnix coturnix (NT)
Veckticka, Antrodia pulvinascens (NT)
Violettkantad guldvinge, Lycaena hippothoe (NT)
Vågbandat ordensfly, Catocala sponsa (LC/NE)
Årta, Anas querquedula (VU)
Öronstrit, Ledra aurita (LC/NE)
-, Cis rugulosus (NT)
-, Crossocerus walkeri (LC/NE)
-, Cryptarcha undata (LC/NE)
-, Cryptophagus confusus (LC/NE)
-, Cryptophagus fallax (NT)
-, Cryptophagus pallidus (LC/NE)
-, Cryptophagus quercinus (NT)
-, Cypha nitida (NT)
-, Cyphea curtula (NT)
-, Epuraea guttata (LC/NE)
-, Euplectus bescidicus (LC/NE)
-, Euryusa optabilis (VU)
-, Gastrallus immarginatus (LC/NE)
-, Globicornis nigripes (NT)
-, Gnathoncus nidorum (NT)
-, Haploglossa gentilis (LC/NE)
-, Hylis procerulus (NT)
-, Hypebaeus flavipes (VU)
-, Microrhagus lepidus (NT)
-, Nemadus colonoides (LC/NE)
-, Oxypoda arborea (LC/NE)
-, Phloeophagus turbatus (NT)
-, Phyllodrepa vilis (NT)
-, Plegaderus caesus (LC/NE)
-, Prionocyphon serricornis (LC/NE)
-, Ptenidium gressneri (NT)
-, Ptenidium turgidum (LC/NE)
-, Rhantus notaticollis (LC/NE)
-, Sepedophilus bipunctatus (LC/NE)
-, Trichoceble floralis (NT)
-, Trichoceble memnonia (LC/NE)
-, Trichonyx sulcicollis (NT)
-, Triplax rufipes (NT)
-, Xyletinus pectinatus (LC/NE)
-, Xyletinus vaederoeensis (VU)
Referenser
Naturvårdsprogrammet 2000
Nyckelbiotopsinventeringen
Undersökning av vedskalbaggsfaunan kring gamla ädellövträd i Linköpings tätort
Inventering av häckande fåglar i Tinnerö eklandskap
Inventering av insekter i sälg / arbetsmaterial
Inventering av skalbaggar knutna till asp i eklandskapet, Linköpings kommun 2006
Naturreservatet Tinnerö eklandskap kultur och natur. Skötselplan.
Utvecklingsplan för Tinneröområdet - en del av vision för besöksnäringen i Linköpings kommun.
Vedlevande insekter på björk och klibbal i Eklandskapet
Vedlevande insekter i hassel i Tinnerö eklandskap
Blomflugor i Eklandskapet och andra skogsmiljöer i Linköpings kommun
Inventering av makrofyter i sju sjöar i Linköpings kommun år 2005-2007
Inventering av dagaktiva storfjärilar i Tinnerö eklandskap säsongen 2000, rapport 2000:1
Vedskalbaggsfaunan kring gamla ekar på militära övningsfältet söder om Linköping i Östergötlands län
Inventering av vedlevande skalbaggar på ek i naturreservatet Tinnerö eklandskap kultur och natur
Inventering av svampar i naturreservatet "Tinnerö eklandskap kultur och natur" delrapport för 2010